Magnolior i färg

Min äldsta Magnolia är från 2000 och heter Elisabeth. En blekgul rätt så stor buske idag, men den höll på att gå till rådjursmat och rådjursfejning och den var nog inte mer än 1 dm när jag räddade den.
Jag har under åren köpt säkert ett tiotal Magnolior som sturkit med vid rådjursfejningen. Men nu har jag lärt mig att skydda dem, ialla fall de flesta.

Med hjälp av Lennart Söderbergs bok om Magnolior och Ipaden har jag fösökt hitta namnen på de magnolior jag har idag. ett tiotal kan jag namnet på men jag har minst två som jag inte känner till. När manköper magnolior på växtmarkander så är det ju oftast egna hybrider.

 

Detta är en av flickmagnoliorna Susan heter hon. Hon stod tillsammans med en större variant på Älvsjömässan, ett år, men har nu växt till sig rejält. Susan står i ren lerjord, vilket inte är det bästa kanske, men det är den jord som finns hos mig. När den blommar så här på bar kvist ser den nästan ut som ett stort påskris med fjädrar.

Gunnebert köpte det större exemplaret men jag ha glömt att fråga hur hon mår.

Magnolia

Det är något särskilt med Magnolior och dess blommor.
Jag har försökt bringa ordning bland mina magnoliabuskar. Även om  en del kommer att bli träd så småningom så är de inte mer än buskar i min trädgård ännu och kanske är det tur det .

Visst är den vacker! Denna har jag inte kunnat identifiera på bilden, men det kommer en vår snart och då får jag göra ett nytt försök.

Magnolia sieboldii, Buskmagnolian är en av de finaste jag vet. Den är härdig så det förslår men vill ha mycket fukt och står inte ut med torrperioder.

Wada´s Memory är en Salicifolia hybrid, den blommar riktligt redan  som liten, men blir med tiden ett stort träd.

Mera gräslikt

Halvgräs har aldrig vippor utan bara ax. Carexfamiljen har mycket att välja på i trädgården. Jag gillar de flesta som används i trädgårdssammanhang här är ett litet axplock.

Carex comans 'Frosted curls' rekomenderara jag den är så sirlig och fin, men man måste kamma den på våren för att den ska se snygg ut.

Carex elata 'Aurea' lyser upp i halvskugga och är verkligen snygg!!!

Carex muskingumensis är lite för stökig men hålls här på plats av ett växtstöd.

 

Carex oshimensis 'Evergold' vintergrön starr som växer i Japans torrskogar. Det är nog därför den är så tålig och tacksam. den passar bra att kombinera med andra växter i ett  höstarrangemang.

Carex siderosticha den växer inte riktigt snyggt, men den har vackra färger. 

Carex siderosticha 'Vaerigata' Bredbladsstarrr ett mycket tacksamt och vackert gräs .

Carex comans? jag har haft flera sorter de bruna carexformerna men är osäker på om det är rätt art. Vacker är den i alla fall.

 

Gräsligt

Gräs tillsammans med grus eller sten är vackert och det skulle jag gärna ha mer utav.
Men gräs tar plats och behöver ofta stå i ensam majestät för att komma till sin rätt. Detta är så svårt att fullfölja, då man som jag faller för än det ena än det andra, så det blir ibland lite för tätt.
De höga gräsen storhetstid är nog september månad då de hinner gå i blom, men även nu i oktober tycker jag de ser fina ut. Jag är mycket förtjust i Mischantus, där det finns många fina sorter.

Miscanthus sinensis 'Nishidake' med fina plymer

 

Miscanthus sinensis 'Kleine Fontäne'

 

Mischanthus x giganteus
Kanske står den på fel plats, ännu är den inte så stor.

 

Miscanthus tinctoria 'Vaerigata'

Silveraxens tid

 

Actaea simplex 'Brunette' doftar underbart så här års. Det mörka bladverket kontrasterar fint till de vita blommorna. Det är ungeför som på våren då jag blir så glad för de första blommorna, även höstens sista blommning uppskattar jag lite extra.

 

 

Actaea racemosa 'Pink Spike' är om möjligt ännu mörkare i bladverket, vilket inte syns på bilden. Den verkar slå ut lite senare eller så står den lite mer skuggigt.

På trädgårdsmässan våre 2013, kommer vi förhoppningsvis att sälja en ny sort som heter Queen of Sheba som också är mörkbladig.
Tidigare hette de Cimicifuga och det används fortfarande i många sammanhang.

Gentiana

Nu är det höst!
Då är det tid för höstgentianor. Det är inte för inte som färgen gentianablått finns som färgbeteckning. De har en fantastiskt blå  färg som är svår att hitta någon annanstans.... Nu väntar jag bara på några varma och soliga höstdagar så att slår de ut.

Det finns många Gentiana sino-ornata hybrider, alla lika vackra. Skillanderna är inte så stora enligt min mening. Denna heter Gentina sino-ornata 'Cairngorm'.

Gentiana sino-ornata 'Shot Silk'  heter denna och de trivs i fuktiga torvbäddar.Det finns även en vit variant men den ville inte blomma hos mig i år.

Den blå färgen går igen även i Gentinana septembidfida och Gentiana asclepiadea som fortfarande blommar hos mig, även om de är på upphällningen.  När det gäller Gentiana asclepiadea finns den i vita och rosa varianter men den blå är nog finast ändå.  Den går lätt att fröså, men är inte så lätta att dela då den har pålrot.

Taklök

Taklökar har jag samlat på i olika färger under de två sista åren och förökat dem i brätten, vilket jag tycker ser väldigt tilltalande ut.
Mina vänner frågar mig vad jag ska ha alla plantor till. Sälja? Nej, det finns inte så stort intresse för taklökar. plantera? Nej, jorden jag har är inte så lämpad för dem. Jag bara har dem.

 Visst är de läckra!
Inte undra på att man vill ha så många som möjligt.

Men, som sagt vad, var ska jag plantera dem?

Men en fördel är att jag inte behöver hålla reda på namnen, de är sällan märkta med några namn.

Tråg

Det är lätt att falla för alla små alpiner och barr av olika slag. Väl hemkommen inser man snart att de kommer att försvinna i rabatten om man planterar dem där. Då är tråg en bra lösning, de små synliggörs och kanske gullar man lite extra med dem.

 

Det har blivit några tråg under årens lopp.
Tråget på bilden renoverades förra året och har växt till sig och blivit fint redan.

Ett, i helgen, nyplanterat tråg. Här har många saxifragor fått plats och det ska bli spännande att se dem blomma i vår.

 Två tråg som är över tio är gamla har fått en fin patina.
Om man vill ha mossväxt lite snabbare ska man pensla trågen med filmjölk.

Receptet på trågen i hypertufa är cement, perlit, torv, vatten, vattentätare och fibrer.

Detta kan man kanske inte kalla tråg men det blir rätt läckert med taklökarna av olika slag!

 

Pulsatillor

Pulsatillor var ett tag en av mina favoriter, jag frösådde en hel del och köpte även många plantor de har nu börjat växa till sig i trädgården och blommar fint på våren.
Det sägs att det ska vara färska frön, men jag har provat båda delarna och även ett år gamla frön går bra.Det brukar finnas en hel del i frölistorna att välja på.

Mosippan, Pulsatilla vernalis, trivs hos mig i kanten av torvblocket. I motljus är den oemotståndlig med håren som fångar både ljus och fukt.

 Backsippan, Pulsatilla vulgaris, finns i många olika färger och former. Det tar några år för den att växa till sig. Den växer bäst hos mig ett grus och sandparti. På Gotland vid sandstränder kan du hitta den i sitt naturliga sammanhang.

Höstfest i Bergianska trädgården

Dagen blev trots mörka regntunga moln en dag med uppehåll efter 100 mm regn i två dagar att jämföra med juli månad då Stockholmsområdet fick 60 mm regn.

Jag sålde en del saxifragor och även Anemone trullifolia, som jag lyckats väl med och kunnat skatta på några sticklingar.

Catalpa såldes på marknaden!
Så stor är den här i Bergianska, men så har den också några år på nacken!
Men jag tror inte att det är samma art, som de två jag har i trädgården och som såldes på höstfesten.

Det var många lökar till försäljning och jag kom hem med Fritillaria davisii och F. 'Golden Flag', Erythronium 'Citronella', E. tuolumnense och en hel del tulpaner.